Vilken förmiddag!

Den här dagen blev lite knasig.. och dyr!

Halv nio lämnade vi hemmet och begav oss mot Halmstad och Kicki! Vi har inte träffats på jättelänge, och vi hade bestämt att vi skulle komma till henne och hennes nya hus vid 10.
Mellan Älvsered och Ullared börjar varningslampan lysa på bilen och det står meddelande om elfel. Jag ringde bilmekanikern som brukar fixa bilen och han sa att om den slocknar kan jag strunta i det. Den slocknade, men efter en bit till så börjar varenda lampa på bilen lysa. Jag hann vända bilen, sen slutade servon fungera, bromsarna slutade fungera och mätarna la av. Fick rulla så långt det gick och sen var bilen stendöd.
Tilde var helt hysterisk och jag började ringa runt.. Martin fick bli min räddande ängel, han kom från Tommared. Vi kunde dock inte bogsera bilen, den gick ju varken att styra eller bromsa, så det blev bärgare till Mjöbäck..
Pratade med verkstaden nu i eftermiddag och hela generatorn och kanske batteriet måste bytas. Härligt till semestern;)

Jaja, vi hade kunnat vara på motorvägen och bilen hade kunnat styra rakt ner i diket. Vi klarade oss bra ändå!

I morgon blir det spännande, Tilde och Alfons lilla nya kusin ska födas, planerad igångsättning. Mys! Lycka till Bosse och Anna-Lena.

Kram!

Möhippa och tack Jenny!

Hej på er!

Idag är det en seeeg söndag. Igår var det nämnligen möhippa och svensexa för Anna och Mikael som gifter sig om tre veckor. Har en massa kul bilder men ingen datorsladd, så jag får återkomma om denna toppendag!

Jag och Jenny åkte ihop hem på natten, jag var ju chaufför, och vi hann prata massor. Det slutade med att vi mitt i natten satt i deras carport och pratade om hur man skulle kunna få ordning på Tildes sov-problem. Hon somnar ju seeent, i mitt knä, och sover sedan mig på natten. Ska jag upp och kissa så vaknar hon och står gråtande jämte mig på toaletten. Helt ohållbart, helst nu när en bebis ska komma!
Jenny gav en massa tips om hur dom gjort och hur man skulle kunna få Tilde att kunna somna i sitt rum, något hon aldrig gjort.
Idag vaknade jag fullt och fast besluten att fixa detta! Nu i eftermiddag satt vi alla fyra och pratade. Vi förklarade för Tilde att man måste sova när man ska gå i skolan, varför man måste äta innan man ska sova (hon äter ju youghurt och.. inte så mycket mer de flesta dagarna, hela dagen) och att hon måste lära sig att sova i sitt rum.

Hon fick sedan bestämma när vi skulle starta med det och så kom vi överens om att hon ska få en stjärna varje kväll hon klarar det. När/om hon klarar sju kvällar i rad ska vi åka ut och köpa skolväska tillsammans.

Hon lyssnade verkligen, och sa att hon ville börja idag. Väldigt skeptisk kände jag mig, men ok.
Redan halv sex ville hon lägga sig och jag tänkte att det går aldrig.. vi kom överens om att hon skulle äta en pannkaka innan, och sen var det tandborste och pyamas.
Vi bäddade en madrass på golvet, eftersom hon har en hög säng som kanske inte är det bästa att starta med och så sa vi godnatt. Jag satt utanför, dörren på glänt. Alfons höll på att ta på sig pyamas i hallen samtidigt och det kändes inte hoppfullt att hon skulle somna så tidigt. Men- hon somnade! Hon låg och rörde sig i en kvart eller nåt, men hon sa inget och hon gick inte upp. Sen la sig Alfons och somnade han med på sitt rum (fast vi fick lägga ner hans madrass på golvet också, annars var det orättvist).

Jag försöker att inte dra för stora växlar av detta, hon var supertrött idag och vardagen är alltid jobbigare, när jag kommer hem sju och vi ska stressa i mat och det är allmänt rörigt. Men ändå... hon sover!!
Har ni andra det såhär varje dag? Iså fall har ni det fantastiskt ska ni veta:)

Nu tar vi en dag i taget.

Ha en fin kväll!

Helgen

Godmorgon!

Måndag igen, känns skönt:) Min lediga måndag är lite som en helig dag! Än sover barnen (för bara ett par veckor sedan hade det inte hänt att Tilde legat kvar efter att jag gått upp) så jag njuter med kaffe och blogg!

Helgen började med fredagsmys med familjen Colliander och kalas i Ucklum hos min bror Johan som fyller 40, och slutade med helt omvända planer.

Dom senaste veckorna egentligen så har mitt humör varit...tveksamt. På jobbet och med folk så är jag som vanligt, men tyvärr är det ju hemma som fräs och tjurig-Hanna kommer fram. Trött och orkeslös hela tiden och en känsla av att alla är emot mig! Samtidigt som jag glömt bort en massa och missat saker jag bestämt med andra. 
Jag veeeet att det är graviditeten och jag veeet att man inte behöver vara på topp jämt, men det känns inte heller bra att Jonny och barnen ska behöva ta att jag bara tjurar och är negativ!
Veckan som gick så somnade barnen efter tio varje kväll, inga rutiner funkade och jag ville bara sova. Så där härligt som ingen berättar om att dom har det, men jag hoppas att det händer andra någongång ibland ialla fall:)

Jonny känner ju mig så väl, så även om jag inte säger vad det är så märker han när jag inte mår bra och han är inte sen att ta tag i sådana saker. Så igår så tvingade han iväg mig alldeles ensam till Varberg och en dag ensam på spa. Det låter sjukt men det var verkligen tvinga med övertalning! För jag kände bara misslyckande just då; "varför orkar alla och inte jag", "helgen är så kort", "onödiga pengar", "men barnen då..."

Kan säga att det var det bästa på länge. Jag åt lunchbuffé i en timma, jag satt i varma källor, jag fick gravid-massage, jag läste en halv deckare i ett tyst avslappningsrum.. och inte förrän fem på eftermiddagen åkte jag hem. Glad! Bara det...:) Det kanske inte gör mig till pigg direkt men en bit på vägen!

Man kan skoja om att Jonny är en slarvig tidsoptimist men han är den bästa jag vet. Han känner mig så väl och när det kommer till hur jag mår så ser han alltid till att ta tag i det direkt! Vi är olika på många sätt, men vi kompletterar verkligen varandra och jag älskar honom hur mycket som helst. Som Tilde sa häromdagen;

"Snart är vi fem av oss fantastiska"







Nu hoppas vi på en bättre vecka!
RSS 2.0